Last night...
Tänkte hålla mig mer ytlig i denna blogg och inte blotta min arma själ... men vissa dagar som denna så finns det inget ytligt jag förmår att förmedla..om man kan glädja sig över yta och inte famla i det djupa för ofta så håller man sig någorlunda sund i själen.. Klara och James kom runt 01.30 inatt från london som två vålnader, de skulle sova här för att sedan bege sig till östersund tidigt dagen efter, så fick lite lite klara tid, men man kan nog mer kalla det en SKYMT. Ångesten och osäkerheten jag ramlade ner i igår sitter fast som leriga fläckar, jag får bara bege mig till jobbet och hoppas att jag kan skölja ner det värsta med brännhett te och vetskapen om att jag gör nåt bra, är bra. Trots allt. Vad de än må tycka om mig.... Julen...jaha...ungefär så..kicken från barndomen, all förväntan och min leende mormor som är död. Men glögg är gott eeh, det blir bara mamma och jag och tomheten efter mormor,,,jaha...ungefär så.
Purrrr for the soul
Merde!
Min kamera pallade inte trycket när det väl gällde, didnt have what it takes. De filmerna jag spelade in på Trailer Trash Tracys är störtfina bildmässigt (lite som ett blodrött hav svept in över bilden) men ljudet låter som en burk-katastrof. Kan vara att lokalen jag var på Debaser medis är ca 1234555 ggr större än den förra jag var på, där gick det som smort. Blir väl för mycket eko och sådant kraffs. Ska lägga upp en snutt ändå men hör gärna för öronen och lyssna på dem på spotify eller nåt istället ;P
Det andra klippet är jag för ovanligheternas skull själaglad då mina allra bästa flickor för en gångs skull är samlade. Klara som bor i berlin annars var ute och turnerade med the vaccines och var i sthlm en kväll med dem och då passa vi på att umgås som satan i gatan. Purrrr for the soul!
Vad som händer i musikväg härnäst har jag ingen större koll på, men säkert finns det massor av konserter i veckan som jag missar, känner inte riktigt att jag orkar fokusera på det just nu, jobbar för mycket. Som jag ältat förrut..jag lever mer eller mindre i två världar, jobbet och när jag är fri från jobbet, är mest på jobbet och ibland 18 timmar i sträck..man försvinner i jobbrutinerna , följer tidsschemat som är lika stramt och exakt som gestapos uniformer, ganska tacksamt för man bara flyter med i regelverk och tankevärken läggs åt sidan för ett tag. Det enda negativa är väl att sådant jag gör kräver så mycket psykisk kraft att jag blir urholkad, känner mig känslokall ganska ofta, för att sedan ryckas med i en känsloflod lite då och då. Men det är ju inget nytt..känslor gör lite som de vill..
Ska försöka använda hjärnan nu i dagarna och gräva fram de tio bästa låtarna 2011, ni får gärna tipsa mig om bra musik ni upptäckt under 2011, har nämligen märkt att jag verkar ha tappat min järnkoll på nya bra band, lever kvar 2008-2008 typ ungefär som min mamma bara har skivor från 60-talet, vill inte bli en sådan där som tappar intresset för att upptäcka nytt bara för att man åldras...
Nu ska jag begrava min nos i min tamråtta Norpans päls och njuta av att ha första egentiden på..säkert månader...enjoy the silence...
Gnäll & nostalgi
Som utlovat här kommer ett sanningens ord, allt ligger ju i betraktarens ögon, alla har vi ju våra egna sanningar. Här kommer min. En vanlig kväll i Stockholm är långt ifrån tillfredsställande. Det slog mig lite hårdare än vanligt igår & heres why. Besökte club king kong igår på södra bar, det utlovas hejdundrande julfest och en massa popmusik både live och på dansgolvet men det jag möts av är fula människor som står grupperade i olika hörn och konverserar lågmält. Dagens indiepublik bär trassligt skägg (säkert fulla av pepparkakssmulor och lussebulle) svarta tjocka glasögon, tråkiga skjortor med fula noppiga pullovers över, där står de med sin dåliga hållning och jag bara suckar och tycker synd om de där tjejerna som är singlar och anstränger sig för att se bra ut inte tvärtom anstränger sig för att se ut som avdankade farsgubbar a la 60-tal. Plötsligt känns 1998-2002 väldigt långt borta då killar influerades av dåtidens indiestorheter Suede, Marion, Strangelove, Menswear, Kent, Jesus & mary chain mm.
Wheres the art in looks, måste allt bli så tråkigt okreativt? Löjligt ointressant.
På något sätt kändes utelivet mer spännande när folk fortfarande ansträngde sig, som om natten fick lite mer färg och skiljdes från vardagens gråa lunk. Men nu måste jag säga att utelivet för det mesta känns just GRÅTT. Nu pratar jag bara inte om hur folk ser ut det är verkligen inte det viktigaste. För att återgå till min kväll på Club king kong, jag och min vän rebecka gick och köpte öl, runt 56-58 kr gick det på, hutlöst, när blev utelivet en rånare? Livespelningarna var också gråa, tänk er pop åt mespop hållet, ingen vidare inlevelse, de stod bara där och lallade på, såg mig runt i publiken och folk stod med halvdöda blickar och såg på, några trallade med. Likvaka tänkte jag, jag har hamnat på popklubbarnas likvaka.
Ville inte stanna kände bara att det tråkiga stilla tog över, om man har sett en indieklubb blomstra och leva som en hel trädgård med liljor så blir man ledsen i hjärtat när det inte går att hitta nånstans längre...wheres my friday kick? DÄR har ni det, så känner jag.
Kommer lägga ut ett musikklipp på bandet jag inte gillade värst mycket som spelade på club king kong OCH det fantastiska förbandet till vaccines jag såg igår på debaser medis Trailer Thrash Tracys, vacker vacker shoegaze med inslag av raveonettes. Lite småkär. Otroligt vacker scenshow med, kommer upp senast imorgon!
Nu ska jag jobba.
Wheres the art in looks, måste allt bli så tråkigt okreativt? Löjligt ointressant.
På något sätt kändes utelivet mer spännande när folk fortfarande ansträngde sig, som om natten fick lite mer färg och skiljdes från vardagens gråa lunk. Men nu måste jag säga att utelivet för det mesta känns just GRÅTT. Nu pratar jag bara inte om hur folk ser ut det är verkligen inte det viktigaste. För att återgå till min kväll på Club king kong, jag och min vän rebecka gick och köpte öl, runt 56-58 kr gick det på, hutlöst, när blev utelivet en rånare? Livespelningarna var också gråa, tänk er pop åt mespop hållet, ingen vidare inlevelse, de stod bara där och lallade på, såg mig runt i publiken och folk stod med halvdöda blickar och såg på, några trallade med. Likvaka tänkte jag, jag har hamnat på popklubbarnas likvaka.
Ville inte stanna kände bara att det tråkiga stilla tog över, om man har sett en indieklubb blomstra och leva som en hel trädgård med liljor så blir man ledsen i hjärtat när det inte går att hitta nånstans längre...wheres my friday kick? DÄR har ni det, så känner jag.
Kommer lägga ut ett musikklipp på bandet jag inte gillade värst mycket som spelade på club king kong OCH det fantastiska förbandet till vaccines jag såg igår på debaser medis Trailer Thrash Tracys, vacker vacker shoegaze med inslag av raveonettes. Lite småkär. Otroligt vacker scenshow med, kommer upp senast imorgon!
Nu ska jag jobba.
Sweet music to my ears
So sorry for the delayyy! Jobbet har kvävt minsta lilla uns till energi, har först idag en ledig dag och lyckats kravla mig ur jobb-bubblan, vad var det jag sa, jag har inget vidare spännande liv, jag jobbar, även fast en del skulle hävda att vad den vardagen handlar om är spännande, allt är relativt..jag vänder iaf inte papper och kliar mitt igetskägg om dagarna. Alltid något som händer, en oförutsedd situation som måste lösas, hysteriska utbrott och piller.
Nåväl, förra fredagen var jag på soutside och snackade gamla trauman med lillebror och såg DE MONTEVERT, för första gången. Brukar bli rastlös vid spelningar men detta var nästan trollbindande, en tjej som som uppenbarligen är mycket begåvad nästan lite så där äckligt begåvad att man blir arg, för vem skulle inte vilja ha iaf en tiondel av vad hon har? Ellinor som hon heter drar rakt igenom låt efter låt och ingen är direkt sämre än den andra och jag förundras hur hon låt efter låt förmedlar känslor...på ett sådant rakt sätt, she speks into my soul. Inget blir sämre av att hon gör en spice girl-cover och jaaa bd-shoreline. Mitt lilla bdhjärta dunkar ett slag extra. Det som alltid vad jag än säger finns där även fast jag är långt ifrån det fan jag var en gång i tiden, de är nostalgi..som stundvis gör lite för ont, som iskalla händer mot varm hud.
Nu ska jag inte svamla iväg här utan lyssna och njut! Måste ändå klämma in att man ALDRIG kan återge känslan av att se en konsert live mitt i atmosfären som bildas i ett kameraklipp. Men det visste ni säkert redan, antar att ni som läser inte är efterblivna ;P
Nåväl, förra fredagen var jag på soutside och snackade gamla trauman med lillebror och såg DE MONTEVERT, för första gången. Brukar bli rastlös vid spelningar men detta var nästan trollbindande, en tjej som som uppenbarligen är mycket begåvad nästan lite så där äckligt begåvad att man blir arg, för vem skulle inte vilja ha iaf en tiondel av vad hon har? Ellinor som hon heter drar rakt igenom låt efter låt och ingen är direkt sämre än den andra och jag förundras hur hon låt efter låt förmedlar känslor...på ett sådant rakt sätt, she speks into my soul. Inget blir sämre av att hon gör en spice girl-cover och jaaa bd-shoreline. Mitt lilla bdhjärta dunkar ett slag extra. Det som alltid vad jag än säger finns där även fast jag är långt ifrån det fan jag var en gång i tiden, de är nostalgi..som stundvis gör lite för ont, som iskalla händer mot varm hud.
Nu ska jag inte svamla iväg här utan lyssna och njut! Måste ändå klämma in att man ALDRIG kan återge känslan av att se en konsert live mitt i atmosfären som bildas i ett kameraklipp. Men det visste ni säkert redan, antar att ni som läser inte är efterblivna ;P
Its been a hard day´s night and i´ve been working like a dog
Har jobbat till bristningsgränsen sedan i måndags, äääntliigen är jag ledig! Det ska firas med några öl på southside pub med lillebror som jag inte träffat på säkert 7-8 (!) månader. Sedan kommer bästis-rebecka och bästis-Jonas. Southside förvandlas nämligen till popklubb runt 21-snåret :)
Kommer en liten recension av banden och klipp senare. Mer än så tänker jag inte säga.
Försöker hålla allt simpelt ikväll, less is more är kvällens motto. Svart kort klänning, svarta knästrumpor, silverarmband och minimalt med smink (för att vara mig). Cheeeeriiooo.
Kommer en liten recension av banden och klipp senare. Mer än så tänker jag inte säga.
Försöker hålla allt simpelt ikväll, less is more är kvällens motto. Svart kort klänning, svarta knästrumpor, silverarmband och minimalt med smink (för att vara mig). Cheeeeriiooo.
All tomorrows parties
Inte för att mitt liv är sååå spännande, men tänkte att en alternativ mode/musik-blogg till kan ju aldrig skada. Så nu kan ALLA som vill bli som mig ÄNTLIGEN pusta ut, för nu kommer ni kunna lyssna på min coola musik, se vad jag besöker för konserter och klubbar (så det blir lättare att stalka) och dessutom klä er precis som mig! Nu har jag gjort världen lite bättre, right? ;P
Så who the fuck is this person som verkar tro sig vara den nya modegurun och världens mittpunkt?
Kallas för Millis, var en gång i tiden lite av en maskot på bästa indieklubben genom tiderna Metropolis, måste tycka lite synd om de som missade den eran..det var fina fina nätter som dansades enda till lyckan.
Jag har provat på lite allt möjligt i mitt liv, brevbärare, vårdbiträde, frilansjournalist, klubbägare, granskare för skatteverket, karusellskötare, fastighetsskötare, receptionist, växeltelefonist, marknadsundersökare, mentalskötare, kassabiträde i mataffär, kassabiträde SF mm
och nej jag är INTE 100 år. Vet inte om de där jobben säger så mycket om mig förutom att jag själv utvecklats lite mer för varje jobb, livet är en enda stor läxa, ett evigt jävla lärande.
Jag brinner för musik, utbildad musikarrangör. Ständigt på jakt efter nya musik-kickar. Så denna blogg kommer därför främst kretsa runt det. Så smånigom kommer diverse exklusiva klipp från konserter jag besöker dyka upp också, så håll gärna ETT getöga på bloggen :)
Nu i första inlägget kommer jag göra en liten tillbakablick hur min stil sett ut genom tiderna och vad som kännetecknar den.
Detta var kanske för ca 4 år sedan. Kombinera väldigt ljust hår med vitkappa med vitt "fluff" tycker jag alltid är snyggt. Brukar ofta prova olika lösögonfransar till mina "utstyrslar" de på bilden är inköpta på Make up store, de är väldigt dyra där, ligger runt 200 kr, ett tips är att uppsöka buttericks som faktiskt har ett brett utbud av lösögonfransar och är mycket billigare eller ännu hellre Saturn i gamla stan där de säljer ursnygga fransar för ca 79-89 kr. Om man vill ha riktigt ljust hår nästan vitt är ett tips att såklart först köpa en avfärgning och sedan köpa vit hårfärg som även den finns att köpa på Saturn. Kappan är inköpt på H&M barnavdelning, de har faktiskt storlekar upp till 170. De finns ibland fina kläder där OCH icke att förglömma de är mycket billigare.
Detta är min klassiska sminkstil, jag har snöat in på den. Kan kalla den
en modern version av sextiotalssminkning. Till den behövs en flytande svart eyeliner,
svart ögonskugga och en vit ögonpenna. Kommer återkomma med mer utförligare
beskrivning om ni vill prova på själva. Måste passa på att tipsa om det viktigaste, de som gör huden till en reklamjobbsdröm, underlagskrämen magic concealer från Helena rubestein, svindyr men räcker länge och täcker verkligen jättebra, den kostar runt 300 kr. Sedan mest av gammal vana, använder jag pudret velvet touch, sheer transparent från IsaDora, den ligger runt 130 kr. Ni får gärna tipsa mig om ni vet något bättre puder!
En annan sak som känntecknar min stil, ääälskar allt fint man kan ha i håret, rosetter, blommor, spännen med flor, the list goes on! Det finns såå mycket därute som bara skriker på mig ;P
Ett tips är att söka på ebay där finns jättefina och orginella hår-accesoarier men då ska man kunna hantera det också, jag har en tendens att gå över styr när jag ser allt jag vill ha..
Butiken Glitter som finns i de flesta galleriorna brukar också ha mycket fint i den vägen. Den jag har på bilden är inköpt på Beyond retro vid medborgarplatsen.
Så who the fuck is this person som verkar tro sig vara den nya modegurun och världens mittpunkt?
Kallas för Millis, var en gång i tiden lite av en maskot på bästa indieklubben genom tiderna Metropolis, måste tycka lite synd om de som missade den eran..det var fina fina nätter som dansades enda till lyckan.
Jag har provat på lite allt möjligt i mitt liv, brevbärare, vårdbiträde, frilansjournalist, klubbägare, granskare för skatteverket, karusellskötare, fastighetsskötare, receptionist, växeltelefonist, marknadsundersökare, mentalskötare, kassabiträde i mataffär, kassabiträde SF mm
och nej jag är INTE 100 år. Vet inte om de där jobben säger så mycket om mig förutom att jag själv utvecklats lite mer för varje jobb, livet är en enda stor läxa, ett evigt jävla lärande.
Jag brinner för musik, utbildad musikarrangör. Ständigt på jakt efter nya musik-kickar. Så denna blogg kommer därför främst kretsa runt det. Så smånigom kommer diverse exklusiva klipp från konserter jag besöker dyka upp också, så håll gärna ETT getöga på bloggen :)
Nu i första inlägget kommer jag göra en liten tillbakablick hur min stil sett ut genom tiderna och vad som kännetecknar den.
Detta var kanske för ca 4 år sedan. Kombinera väldigt ljust hår med vitkappa med vitt "fluff" tycker jag alltid är snyggt. Brukar ofta prova olika lösögonfransar till mina "utstyrslar" de på bilden är inköpta på Make up store, de är väldigt dyra där, ligger runt 200 kr, ett tips är att uppsöka buttericks som faktiskt har ett brett utbud av lösögonfransar och är mycket billigare eller ännu hellre Saturn i gamla stan där de säljer ursnygga fransar för ca 79-89 kr. Om man vill ha riktigt ljust hår nästan vitt är ett tips att såklart först köpa en avfärgning och sedan köpa vit hårfärg som även den finns att köpa på Saturn. Kappan är inköpt på H&M barnavdelning, de har faktiskt storlekar upp till 170. De finns ibland fina kläder där OCH icke att förglömma de är mycket billigare.
Detta är min klassiska sminkstil, jag har snöat in på den. Kan kalla den
en modern version av sextiotalssminkning. Till den behövs en flytande svart eyeliner,
svart ögonskugga och en vit ögonpenna. Kommer återkomma med mer utförligare
beskrivning om ni vill prova på själva. Måste passa på att tipsa om det viktigaste, de som gör huden till en reklamjobbsdröm, underlagskrämen magic concealer från Helena rubestein, svindyr men räcker länge och täcker verkligen jättebra, den kostar runt 300 kr. Sedan mest av gammal vana, använder jag pudret velvet touch, sheer transparent från IsaDora, den ligger runt 130 kr. Ni får gärna tipsa mig om ni vet något bättre puder!
En annan sak som känntecknar min stil, ääälskar allt fint man kan ha i håret, rosetter, blommor, spännen med flor, the list goes on! Det finns såå mycket därute som bara skriker på mig ;P
Ett tips är att söka på ebay där finns jättefina och orginella hår-accesoarier men då ska man kunna hantera det också, jag har en tendens att gå över styr när jag ser allt jag vill ha..
Butiken Glitter som finns i de flesta galleriorna brukar också ha mycket fint i den vägen. Den jag har på bilden är inköpt på Beyond retro vid medborgarplatsen.
